Har du fått höra att det är viktigt att visa hänsyn och respekt för andra?
Har du samtidigt lärt dig att det betyder att du måste undvika att trampa folk på tårna?

Det fick jag lära mig!

Jag lärde mig att jag var orsaken till andras reaktioner i vad de tänkte och kände. ”Se nu gjorde du mig ledsen” var uttryck jag fick höra.

Det intressanta är att ordet respekt inte alls hör hemma med den betydelsen.

Om jag ska undvika att trampa folk på tårna med att kväva min röst och låta bli att sätta gränser, då behandlar jag andra människor som om de är svaga och ömtåliga.
Är det verkligen respektfullt?

Saken är den att den högsta graden av respekt du kan visa någon annan, är att tillåta den personen att få äga sina förmågor. Att du låter den ansvara för vad han eller hon tänker, känner, säger och gör.

I samma veva visar du självrespekt för att du är ägare av dina tankar, känslor, röst och beteenden.

Har vi inget ansvar för andra människor?

Svar: Nej!

Vi har aldrig ansvar FÖR andra vuxna människor. Däremot har vi ansvar GENTEMOT andra. Att ansvara gentemot varandra är det som är relationen.
Det innebär att jag respekterar andras integritet och gränser, samt håller överenskommelser.

Hur hög grad av respekt visar du andra människor?