Jag utgår ifrån mestadels NLP, Neuro-semantik, Maslows självförverkligande psykologi och andra integrativa metoder för bloggen.

1. Vad är Neuro-Lingvistisk Programmering?

2. NLP:s historia
3. NLP:s grundantaganden
4. Problematik med NLP
5. Abraham Maslows självförverkligande psykologi
6. Neuro-Semantik
7. Meta-Coaching

NLP är en kommunikationsmodell. Kommunikationen kan delas in i inre kommunikation och yttre kommunikation. Yttre kommunikation är helt enkelt interaktionen mellan människor vad gäller ordval, kroppsspråk, tonläge, ansiktsmimik mm.

Inre kommunikation är vad och hur jag tänker, mina värderingar och övertygelser, mina intentioner och visioner, hur jag känner mm.

Neuro-lingvistik är språket med dess ord och betydelser och hur det påverkar vårt neurologiska system, d.v.s. vad vi känner i kroppen, vad som händer i hjärnan och hur vi agerar. Programmering syftar på att vår hjärna likt en dator går att programmera om så att vi tänker, känner, kommunicerar och agerar mer effektivt och utefter vad som funkar bra för oss.

NLP har som syfte att vara som en manual för vår hjärna så att vi kan välja vilka känslotillstånd vi vill befinna oss i.

Märk väl att jag inte skriver om hela NLP:s historia och alla medskapare av NLP nämns inte. Det finns mer djup i NLP:s historia och Michael Hall har skrivit väldigt ingående om det här.

Det började med att en student vid namn Richard Bandler fick i uppdrag att fullfölja en bok, Eye Witness to Therapy (1973). Boken är skriven av gestaltpsykologen Fritz Perls.

För att Richard Bandler skulle kunna fullfölja verket och det skulle inte märkas att att någon annan än Fritz Perls hade bidragit, så var Bandler tvungen att på djupet förstå Perls och hans metodik. Enligt Robert Spitzer, mannen som gett honom uppdraget, så resulterade det i att Bandler själv började prata och agera som Perls.

Bandler började hålla konfrontationsgrupper på samma sätt som Perls hade gjort, och han lyckades åstadkomma samma terapeutiska resultat bland deltagarna bara genom att kopiera tillvägagångssättet.

Därefter fick Bandler i uppdrag att spela in föreläsningar som hölls av familjeterapeuten Virginia Satir. Under tiden han satt i båset och spelade in så lyssnade han på hårdrocksmusik och var ointresserad av själva föreläsningen. Vid ett tillfälle ska Virginia Satir ha gått in till honom och bett honom sänka volymen och någon typ av argumentation uppstod. Bandler sa något i stil med att det hon föreläste om var väl inget speciellt, det kan väl vem som helst göra. Hon utmanade honom att gå upp och föreläsa själv. Han antog utmaningen och det som chockade Satir, publiken och mest honom själv var att han kunde återge med hög precision hennes teorier och språkmönster. Det var på den nivån att Satir själv blev mer medveten om saker hon gjorde som hon tidigare var omedveten om.

Det indikerade att Bandler omedvetet hade snappat upp informationen trots att han medvetet lyssnade på rockmusik samtidigt.

Det som både Fritz Perls och Virginia Satir hade gemensamt var att de var otroligt skickliga terapeuter och fick väldigt snabba och effektiva resultat i jämförelse med många andra terapeuter. Satir var kontroversiell för sin tid och fick även juridiska konsekvenser av att hon i familjeterapin pratade med hela familjen, inklusive barnen, samtidigt. Det var moraliskt förkastligt under 70-talets USA.
Richard Bandler hade en fantastisk fallenhet för att snappa upp mönster, framförallt språkmönster. Han använde både Perls och Satirs språkmönster och fick liknande fantastiska resultat med sina klienter.

Bandler gjorde sig vän med John Grinder som var lingvistikprofessor. Med hjälp av Grinder kunde de kartlägga kunskapen till begriplig modell så att den gick att lära ut. De var ett radarpar och de skrev bland annat böckerna ”The structure of magic” del 1 och 2. De uttryckte det som att de ville skapa struktur kring ”magin” som uppstod när terapeuterna jobbade med sina klienter. Det de gjorde kallas modellering.

Bland annat skapade de Meta-modellen utifrån Satir och Perls verk. Den modellen handlar om att skapa klarhet hos klienten med klargörande frågor som ofta resulterar i att klienten bryter igenom invanda och negativa mönster.

De tog också hjäp av Gregory Bateson som är känd för sin kommunikologi. Bateson uppmanade de två att besöka Milton Erickson, en speciell person i Texas som behandlade folk med hjälp av samtalsterapi och hypnosterapi. Erickson jobbade på ett helt annat sätt än Satir och Perls men fick också effektiva och snabba resultat med sina klienter. Istället för klargörande frågor använde han vaga och suggestiva frågor och påståenden som hjälpte klienterna att själva och mentalt fylla i information som stärkte dem.

Ett enkelt exempel på hur det kan funka: Knyt din ena hand så hårt du kan utan att göra dig illa. Håll handen knuten i fem sekunder. Öppna nu handen.

Du vet den där känslan som du känner i handen när du öppnar den? Och många känner även i kroppen att det är annorlunda när handen är knuten och när den är öppen, du kanske också känner det?

Vad hände i dig? När jag frågade om du vet den där känslan så gissar jag att du visste precis vilken känsla jag pratar om, eller hur? Och kanske att det kändes annorlunda i kroppen också?

Fast jag vet ju inte alls hur det kändes i dig när du knöt respektive öppnade handen. Har du långa naglar känts det annrolunda än om du har korta naglar. En del skulle känna sig starka, en del lite aggressiva, en del känner ingenting i kroppen.

Erickson jobbade på liknande sätt fast mycket mer avancerat kring suggestioner och vaga frågor och påståenden. Det gav upphov till Milton-modellen som Bandler och Grinder skapade utifrån hans verk.

Bandler och Grinder skapade utifrån dessa tre terapeuter kommunikationsmodellen Neuro-Lingvistisk Programmering. Neuro-Lingvistisk innebär att hur mitt språk med ord och betydelser (lingvistik) påverkar vad jag känner i kroppen och hur jag agerar (neuro). Programmering kommer sig av att på 70-talet när modellen skapades så var det här med datateknik någonting nytt och programmering var det nya och spännande. Programmering är en liknelse att man kan programmera sin hjärna till att tänka och tro nytt så att vi kan känna och bete oss på sätt som fungerar bätte för oss, på liknande sätt som att man kan programmera om en dator.

Det finns problematik kring ordet programmering. Dels har det fått många att tro att det handlar om manipulation. NLP kan såklart användas oetiskt, det är bara att läsa ”The Game” av Niel Strauss så kan man få en obehaglig inblick i hur han och andra ”raggningsgurus” använde språkmönster från NLP för att manipulera tjejer till att ligga med dem.

Trots det syftar inte programmering på manipulation i negativ bemärkelse, utan att hjälpa en person att kunna programmera om sin hjärna i specifika situationer som fungerar bättre.

En annan problematik med programmering är att det låter som att det bara är att programmera om något som inte fungerar, vips så var det klart. Riktigt så fungerar det inte, ordet är därför utdaterat. Av den anledningen säger en del istället Neuro-Lingvistisk Psykologi. Jag själv brukar alternera emellan dem.

NLP bygger på modellering av experter. Från början de tre terapeuterna Fritz Perls, Virginia Satir och Milton Erickson. Därefter har den utvecklats genom att man har modellerat duktiga ledare, coacher, säljare, talare o.s.v. Att modellera handlar om att kartlägga mönster som en eller flera personer gör i en viss färdighet, och sedan skapa modell på det som man kan lära ut till andra.

Man kartlägger dels personens yttre beteenden, och försöker ta reda på vad specifikt personen gör, hur hen gör det och när hen gör det. Det handlar om att upptäcka de viktiga detaljerna.

Man kartlägger också personens inre värld kopplat till färdigheten. Vad tänker hen om sig själv, om andra och om sina förmågor? Vad har den för värderingar, tankemönster, övertygelser, mål mm.?

Vad är personens mentala strategi för att göra som hen gör?

För att ta reda på det djupintervjuar man personen eller personerna, samt noga studerar personens beteenden. I vetenskapens värld är det en kombination av fallstudier, naturalistisk observation samt kvalitativ forskning. Mycket av det man får reda på är modellpersonen helt omedveten om innan modelleringen görs.

Av all information så testar man och filtrerar bort allt som inte bidrar till beteendet. Det som blir kvar är essensen som gör att personen/personerna lyckas så bra som de gör.

Ett mycket bra exempel på det är hur man hittade en effektiv metod för att hjälpa folk bli av med fobier. Bandler och Grinder utlyste personer som hade haft en svår fobi, men som hade kommit över den. De djupintervjuade dessa personer och uppmärksammade gemensamma mönster. Man skapade utifrån detta ”fobi-kuren”, idag heter den ”Movie rewind pattern”.

Fobi-kuren visade sig vara extremt effektiv och studier har vid senare tillfällen visat att den fungerar 99% av fallen. Att hjälpa en person av med en fobi tar oftast bara en session, vilket till och med slår KBT (Kogntitiv Beteendeterapi) som annars är känt för att vara effektivt mot fobier.

NLP är en kommunikationsmodell som bygger på filosofiska och psykologiska antaganden. Dessa är:

Kartan är inte verkligheten.

Din inre uppfattning (kartan) av verkligheten är inte detsamma som själva verkligheten. Inom psykologin säger man istället för karta, mentala scheman.

Om du ändrar eller korrigerar din karta så kommer du uppleva verkligheten inom det området annorlunda.

Alla beteenden har en positiv intention.

Allt som människor gör bygger på att de har en positiv intention med sitt beteende, antingen för sig själv eller för andra, eller både och. Även ondskefulla och vidriga beteenden har alltid en positiv intention, oftast för förövaren själv i alla fall.

Det är långt ifrån alltid att vi lyckas uppnå en intention med ett beteende. Om du beter dig på ett sätt som fungerar dåligt, så kan du hitta den positiva intentionen bakom och på det sättet lättare hitta ett effektivare beteende som funkar bättre för dig och är sunt för omgivningen.

Vi har alla resurser vi behöver.

Den utgår ifrån att du har alla resurser för att hantera verkligheten inom dig. Det gäller att ta fram och utveckla dem. Det finns inte människor utan resurser, bara resurslösa tillstånd.

Det finns inga misslyckanden, bara feedback.

Om du har gjort på ett sätt som fungerar dåligt eller inte så bra som du önskade, så gör något annat eller på annat sätt. Einstein har sagt att ett tecken på idioti är att göra samma sak om och om igen och samtidigt förvänta sig ett annat resultat.

Principen utgår ifrån att alla konsekvenser av det du gör bär med sig feedback.

Att ha ett val är bättre än att inte ha ett val alls.

NLP går ut på att utöka en persons val för att kunna bli mer flexibel i att uppnå sina mål, interaktionen med andra mm.

Principen kan också ses som att människor fattar de beslut som är bäst för stunden, utifrån sin karta av verkligheten. Hur bisarrt eller destruktivt beteendet än är. Därför är flexibilitet och valmöjligheter i sin inre karta att föredra, så att du kan öka möjligheterna till att agera flexibelt och sunt för dig och din omgivning.

Jag har ansvar för mina tankar och känslor och därför även för mina resultat.

Den här ses som självklar idag, men förut var idén att tankar och känslor mer var något som drabbar en och något man inte själv ansvarade för.

Betydelsen av kommunikationen är den respons man får.

Jag må ha intentionen att nå fram med ett visst av budskap till dig men du tolkar det annorlunda. Då är betydelsen av det jag kommunicerat det du uppfattade, och inte min intention. Om jag då vill nå fram till dig så är det upp till mig att ändra hur jag kommunicerar.

Ett tydligt exempel är politikerbeslut där en grupp i samhället får nedskärningar (t.ex. LSS) och en annan får fördelar (t.ex. föräldravecka). Sedan blir de förbluffade över att många uppfattar det som att politiker värdesätter föräldrar över funktionsnedsatta barn. Oavsett vad politikerna hade för intention så blev betydelsen för många att de ställde grupperna mot varandra.

Att modellera framgång leder till mästerskap.

Den utgår ifrån att det en person kan göra, kan du också göra. Här är kärnan av NLP, att modellera expertis och framgång, gör det till en modell och lär ut till andra.

Här förklaras styrkan med sunda förebilder.

Föräldrar och lärare är vardagliga exempel på modeller för barn som de till stor del omedvetet modellerar. Inom psykologin säger man att den mesta inlärningen är genom rollmodeller.

För att saker ska förändras för mig, måste jag förändras.

Om jag får resultat jag är missnöjd över så behöver jag förändras för att det ska bli förändring. Jag kan ändra hur jag tänker och känner, hur jag beter mig och/eller hur jag kommunicerar.

Kvaliteten på mitt liv är kvaliteten på mina betydelser.

Vilka betydelser jag sätter kring saker i mitt liv kommer att avgöra vilken kvalité jag har i mitt liv. Har jag rika betydelser som är sunda för mig och min omgivning så kommer kvalitén därefter. Har jag sunkiga betydelser så har jag troligtvis för det mesta ett sunkigt liv.

Det förflutna är inte lika med framtiden, om du inte lever där.

Vi formas till stor del av våra erfarenheter, men vi kan alltid välja att inte leva i det förflutna. Vi kan forma framtiden utifrån nya betydelser och övertygelser iställer för att vara slav åt det som har varit och som inte gynnar oss längre.

Var närvarande här och nu.

Det här är vad KBT-terpaeuterna kallar mindfulness. Principen är: Bli ok med och hämta visdom från ditt förflutna, planera för en meningsfull framtid och lev här och nu.

Kropp och sinne är ett system.

Denna är självklar idag med mycket belägg, dock inte förr. Decartes föreslog att kropp och sinne var separata och den filosofin präglade vårt samhälle väldigt länge och gör fortfarande i vissa delar.

För du t.ex. en förändring i hur du tänker och känner kommer du att ha ett annat kroppsspråk och andra beteenden. Du kan också ändra ditt kroppsspråk eller beteende för att tänka och känna på ett annat sätt. KBT utgår ifrån att du först ändrar dina beteenden som leder till att du kommer att tänka och känna på ett annat sätt, och därför kan det vara så effektivt.

Människor är inte trasiga, de har bara resurslösa tillstånd.

Detta grundantagande var väldigt kontroversiellt då man inom psykologin så människor med psykiska problem som trasiga. Inom NLP utgår man istället för att människor kan ha resurslösa tillstånd som förklarar varför de är där de är, men de är inte trasiga och behöver inte ”lagas”. Man bör istället fokusera på att hjälpa dem ur de resurslösa tillstånd som saboterar deras välgång i livet.

Det finns mycket problematik kring NLP. Richard Bandler och John Grinder var genier som utvecklade denna kommunikationsmodell som har hjälpt tusentals och tusentals av människor sedan 70-talet att bearbeta fobier, trauman, utveckla sig själva mm. Däremot var de två inte särskilt bra på att leva som de lärde. De blev osams och istället för att använda NLP:s modell om att hantera konflikter körde de pajkastning och gick skilda vägar. De fortsatte utveckla NLP på varsitt håll, John Grinder skapade t.ex. New Code NLP (den heter det fortfarande än idag fast New Code NLP kom till på 80-talet). De lever än idag och de har inte och kommer troligtvis aldrig försonas.

I och med att de gick skilda vägar och var som barnrumpor så kom de inte överens om framtiden för NLP vilket bidragit till att NLP inte är skyddat. Vilken stolle som helst kan säga att hen använder NLP, och många NLP-utbildningar är rent av värdelösa. En del har blandat in new age, religion och liknande. Det gäller att ha en sund skepticism när man ska välja utbildning att gå inom NLP.

En annan problematik är att Grinder och Bandler var allergiska mot teori. Det gjorde att de inte bemödade sig att studera vart Perls, Satir och Erickson hade lärt sig sin kunskap och hitta källan. Michael Hall har gjort det däremot vilket du kan läsa om här om Neuro-semantik (länk).

Eftersom de aldrig presenterade någon teori eller mer grund så kom NLP att klassas som en pseudovetenskap. Pseudovetenskap är något som anses vara vetenskapligt men i praktiken inte är det. Det stämmer att det togs många antaganden baserat på modelleringar utan att det testats ordentligt och fått vetenskaplig validitet, så det är inte helt obefogad kritik.

Att NLP inte är skyddat har spätt på det ännu mer då många ”gurus” har fått synas och representera NLP att många har trott att det är NLP och därför dömt ut det. Vetenskap och Folkbildning (VoF) skriver här (länk: https://www.vof.se/skepdic/neurolingvistisk-programmering/) om NLP och dömer ut det. VoF har utgått just ifrån sådana Gurus och utifrån det de skriver har de rätt, men de har tyvärr inte en blekaste om vad NLP verkligen är. Dessutom är det utdaterat, det VoF kritiserar är sådant man tidigare trodde på inom NLP men där de flesta seriösa utövare har uppdaterat sig utifrån nya modelleringar samt forskning i ämnet.

Michael Hall har doktorerat i lingvistik och specifikt NLP och har gjort mycket forskning på ämnet. Du kan läsa om det här om Neuro-semantik (länk).

International Association for Neuro-Linguistic Programming (IANLP) gör vetenskaplig forskning på NLP för att kunna bevisa vad som fungerar, och dementera vad som inte gör det. Här är länken (Länk: https://www.ia-nlp.org/scientific_research)

Michael Hall Ph.D. valde att utforska var de två terapeuterna Virginia Satir och Fritz Perls hade fått sin kunskap ifrån. Till sin förvåning upptäckte han att de båda hade varit lärjungar till Abraham Maslow och Carl Rogers. De två är kända för att utveckla framförallt den positiva och humanistiska psykologin. Carl Rogers utvecklade mycket av det som idag används inom psykoterapin.

Maslow är främst känd för sin behovspyramid och självförverkligande psykologi.

Det Michael Hall gjorde var att han började studera Maslow väldigt ingående och har utvecklat vidare utifrån hans teorier och antaganden.

Det var en tid där många experter inom olika psykologiska fält skrek sig hesa över vad som drev och motiverade människor. En del menade att människan främst drivs av sexuella begär (freudianska anhängare), andra att vi drivs av trygghet, en del att vi drivs av sociala behov och en del av behov att känna oss värdefulla. Maslow gick ut och sa att alla har rätt, och samtidigt har alla fel. Människan drivs av alla dessa behov, men de har en rangordning. Längst ner har vi biologiska behov samt behov kopplat till överlevnad. Där ingår sömn, mat, motion, sex mm. Lite högre upp har vi trygghetsbehoven kopplat till personlig säkerhet, personlig kontroll och makt över oss själva och omgivningen, stabilitet i livet mm. Ännu högre upp är de sociala behoven av att vara en del av gruppen, knyta an med vänner, partner och viktiga människor mm.

Ovanför dessa har vi själv-behoven som handlar om att ha en god självkänsla, känna sig kompetent, känna sig hörd och respekterad för sina prestationer mm.

Maslow menade att vi har ytterligare en nivå som handlar om självförverkligande behov. Dessa behov skiljer oss från alla andra djur. De handlar om estetik, meningsfullhet, personligt växande och utveckling, sanningsbehov, behov av att bidra och göra skillnad, att välja sin egna unika väg mm.

Maslow har fått mycket positivt bemötande inom psykologin och har lagt grunden för mycket annan forskning. En vanlig kritik dock gentemot Maslows behovspyramid är att det inte finns någon evidens för att vi måste tillfredsställa de lägre behoven innan vi kan tillfredsställa de högre behoven. Problemet med den kritiken är att Maslow aldrig påstod det. Maslow sa att de lägre behoven skriker högre när de inte är tillfredsställda och känns mer akuta. Däremot kan man gott och väl tillfredsställa t.ex. sina sociala behov även om kanske trygghetsbehoven inte är fullt tillfredsställda.

En annan kritik är att man med den modellen inte kan förklara t.ex. anorexi, psykoser eller andra liknande problem. Den kritiken är delvis befogad eftersom Maslow inte hann utveckla klart sina teorier innan han dog. Däremot har Michael Hall lyckats väl med att förklara flertalet problematiska tillstånd och diagnoser med hjälp av Maslows modell.

Maslow var en av de som startade Human Potential Movement som hade som syfte att undersöka vad som tar fram potential hos människor. Allt möjligt testades; gruppsamtal, encounter groups där man brutalt och ärligt gav feedback till varandra, droger, nudism, andningsövningar och mycket mer. Maslow och Rogers startade Esalen, som var en plats för folk att urforska sina potentialer och det är även känt för att vara ledande i att applicera gestalt-psykologi. Frits Perls och Virginia Satir var lärare där.

Ur Human Potential Movement kom NLP, men även New Age vilket kan förklara varför de två ofta blandas ihop, inte minst av en del NLP-utövare. Faktum är att förutom att de båda kom ur HPM, så har de väldigt lite samröre med varandra.

Under 90-talet fick en av NLP:s grundare Richard Bandler för sig att han skulle stämma de flesta NLP-tränare. Han startade rättsprocesser mot de som inte gick med på att ge Richard Bandler äran för allt som tränarna själva utvecklade inom NLP. Michael Hall var en av dem. Det gjorde att Bandler i princip skrämde iväg de flesta NLP-tränarna ur USA, det finns inte alls lika många där som tidigare. Michael Hall blev, precis som många andra, fråntagen sin licens när han vägrade finna sig med Bandlers orimliga krav. Det var en av anledningarna till att han istället grundade fältet av Neuro-semantics.

Förutom att Michael Hall blev fråntagen sin licens så ville han skapa ett internationellt community som hade hög etik och samarbete som grundpelare, i förhållande till NLP-fältet där det mest var egoism och tävlande normer som gällde. Inom NLP:ns fält blev det som flera läger som smutskastade varandra och många pratade om att de minsann höll på med ”äkta NLP” och det gjorde inte de andra. 1996 startade han därför Neuro-semantics tillsammans med Dr. Bob Bodenhamer. De ville tillsammans frångå smutskastningen och istället utveckla NLP utan att välja ”lag”.

Etiken har stort fokus och det är självklart att man ger kredibilitet till de som har utvecklat något inom fältet. Istället för att tävla mot varandra kan vi tillsammans skapa något mycket bättre om vi samarbetar, vi vill ju alla hjälpa människor att utveckla och stärka sig själva.

Utövare inom Neuro-Semantics blir fråntagen sin licens om de efter varning inte lever upp till etiken och förväntningarna som finns tillgängligt för alla utövare.

Michael Hall har bidragit mycket till hela NLP-communityt och Neuro-semantics med att modellera och forska. Han har också fokuserat på att försöka föra ihop stora NLP-utövare och skapa mer samarbete inom NLP:ns fält.

Ett bidrag är att han har utvecklat en teori om hur NLP fungerar, för att ta det till en akademisk nivå.

Neuro-semantik är snart något man kan välja att läsa på universitet i delar av USA och det finns en hel uppsjö av böcker som Michael Hall har skrivit som har akademisk validitet. Det lär dröja ett tag innan vi har det på svenska Universitet i Sverige, då det är en byråkrati att ta sig igenom och det kräver att eldsjälar här jobbar för att driva igenom det.

Ett stort bidrag Neuro-Semantikens grundare Michael Hall gjorde var att modellera topp-coacher som fick extraordinära resultat med sina klienter och var erkända experter. Inte helt olikt grunden i NLP när man modellerade exceptionella terapeuter.

Tillsammans med Michelle Duval grundade han Meta-Coaching som bygger på Maslows självförverkligande psykologi, NLP, kognitiv beteendepsykologi och behaviourism. Den coachingmodellen är den enda som bygger på icke-terapeutiska modeller för att hjälpa människor till förändring. Det är också enda som har en tydligt och effektivt sätt att mäta kunskapen hos coacherna, såkallad benchmarking. Det gör att det blir mindre godtyckliga bedömningar kring coachernas kompetens samt att man kan ge exakt feedback på vad man behöver göra för att coacha på en ännu högre och effektivare nivå. Dessutom är också fältet av Meta-coaching det enda du kan klaga högre upp om din Meta-Coach har betett sig oetiskt.

Varje Meta-Coach blir bedömd och får feedback kring sju grundläggande färdigheter som i sin tur skalats ner i massvis av specifika beteenden. Många av färdigheterna går in i varandra samtidigt som de är separata.

Att stödja (eng. supporting): Coachens förmåga att få klienten att känna sig stöttad och trygg i sin process. Det kan vara beteenden som att bekräfta, konfrontera blinda fläckar, utmana, tillåta klienten att tänka och känna fritt.

Lyssna: Coachens förmåga att snappa upp nyckelord och fraser som är viktiga för klienten. Det kan vara beteenden som att upprepa klientens exakta ord och meningar, höra vad som inte sägs, upptäcka skillnader i kroppsspråk, hudton, tonläge, tempo mm.

Ställa frågor: Coachens förmåga att ställa frågor som hjälper klienten att komma närmare sitt mål och få nya insikter. Det kan vara frågor som klargör, utforskar, testar, utmanar, resultatinriktar mm.

Ställa meta-frågor: Dessa frågor är en viktig skillnad mot andra coachingmetoder och hjälper klienten att komma till kärnan av vad det handlar om. De hjälper klienten att på djupet förändra sitt oönskade mönster. Meta-frågor är frågor som handlar om personens intentioner, värderingar, övertygelser, beslut mm. och aktiverar de högre funktionerna i hjärnan som t.ex. beslutsorganen i pannloben.

Inducering av tillstånd: Coachens förmåga att hjälpa klienten att uppleva känslo-tillstånd som är relevant för hens önskade resultat. Det kan vara tillstånd av reflektion för att hitta nya lösningar och insikter, känslor av aversion/avsky till sitt nuläge för att accelerera motivationen att göra förändring, känslor av attraktion till sitt önskade läge för att långsiktigt motivera sig att göra förändring mm.

Ta emot feedback: Coachens förmåga att under och efter sessionen ta emot feedback för att utveckla sina coachingfärdigheter samt effektivare coacha den specifika klienten. Alla är vi olika och detta möjliggör att coachen kan vara flexibel och göra ett bra jobb.

Ge feedback: Coachens förmåga att ge feedback. Bra feedback är specifik, i linje med klientens mål, fri från egna värderingar och enkel att förstå och applicera.

För att summera det hela så bygger metodiken jag utgår ifrån på bloggen utifrån beprövad kunskap, forskning och modellering.